Förteckning över material som jag använder i mitt skapande

Jag tycker om att måla med akrylfärg och akvarellfärg – framförallt tycker jag om dessa färgers egenskaper.De torkar fort och är snabba att måla med.
Jag visar här en bild på hur mitt måleri ser ut just nu. När jag målar, så vet jag oftast inte i förväg vad det ska bli, utan färgen och formen får styra.

Jag målar också med oljefärger som har en längre torktid.De behåller färgernas lyster även när den har torkat jämfört med akrylfärgen som mörknar något. Kol, blyertspennor, och kritor använder jag mig av när jag skissar och gör en förlaga.
Jag har utbildning i dekorativt måleri och har arbetat med dekorativt måleri under några år och har utfört många måleriarbeten med torrpigment med olje- eller vattenbaserad lasyr. Jag har målat schablonmålning, väggmålningar och väggspeglar med tillhörande bårder och dekorationer, illusionsmålningar, marmoreringar, träådringar och det mesta som har med det gamla hantverksmåleriet att göra.
Jag har också en konstnärlig grundutbildning med färglära, bildkunskap, teckning och grafik. Då har jag sysslat med måleri med akvarellfärg, akrylfärger och oljefärger samt gjort skulptur i gips, lera och andra typer av material som frigolit, metall, trä och keramik.  Jag har provat på olika leror, glaseringar, drejning och rakubränning. I och med det har jag provat på material och olika tekniker utöver det som tas upp i kursen materialförteckning. Jag känner att jag kan föra över idéer och omvandla mina kunskaper så att det även kan passa förskolebarnens arbete.
På förskolan har barnen använt torrpigment, tillsammans med filmjölk eller tapetklister och målat på exempelvis papper eller papier-maché. Jag har observerat att barnen behöver olika lång tid på sig för att prova på de olika materialen. Det hinner de göra under åren i förskolan. Vi skiftar material från termin till termin och styrs mest av vad barnen i gruppen är intresserade av att arbeta med.  Jag tycker att det är viktigt att börja presentera materialet som finns på förskolan, för att öka barnens referensramar.  Då blir barnen medvetna om de varierande materialen och skall kunna känna valfrihet i sitt eget kreativa skapande.

Utvädering – av kurslitteratur

-          kurskurslitteratur har varit bra och lärande

-          intressant och tagit upp och belyst ämnet på olika sätt och från olika nivåer

Åberg,Ann & Lenz Taguchi, Hillevi: Lyssnandets pedagogik

Stina Braxell: Skapande barn

Lenz Taguchi: Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete.

-          De här böckerna har varit lättare att ta till sig och börja använda kunskaperna i praktiken

Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt – barns lärande indivduellt och i grupp

-          Mycket tänkvärt – reflekterande: tar lite längre tid att läsa - läser fortfarnde i den

Reggio Children: Art, Artists; The expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri

-          Vackra och tilltalande bilder,fotografier – en bok som man kan titta och läsa i allt eftersom

Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola /Kompendium

-          Föredragen med Tarja och kompendiet hör ihop- det blir tydligt

Kompendiet på engeska: Chapter 3: A general overview

-          den är intressant –något långsam läsning

Jag har bloggat om uppgifter som vi har fått och gett kommentarer i samband med varje föreläsningstillfälle eller workshop. Efter varje gruppsammankomst har jag blandat gruppens reflektioner med mina egna på bloggen.

Examination gruppvis - 8/12 -11

Om examinationen:

Intressant att höra hur varje grupp har arbetat med uppgifterna. Överlag  hade alla grupper fört likartade diskussioner men framförde på olika sätt sin presentation. Givande att under presentationens gång  kunna föra en dialog, direkta frågor och svar. Detta medförde dock att de första grupperna hade längre tid på sig för sin presentation än de som kom bland de sista. Förslag: att förlänga den gemensamma reflektions tiden – så längden på diskussioner mellan åhörare och presentatörer kan få variera.

Tyvärr hann jag inte ta upp min frågeställning: svårigheter eller hinder som kommer upp, när man vill förändra på något– hur tacklar man motståndet? – vad kan man säga? Den sista gruppen tog upp det i sin presentation och fick några förslag från åhörarna, på hur man kan uttrycka sig och eventuellt komma framåt, få gehör för sina förslag. Detta  kräver en öppenhet och en vilja av alla i hela arbetslaget och att alla är engagerade  och delaktiga för att  en förändring ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Workshop: Arbete med lera utifrån ljud 1/12-11.

Möte mellan människor. Skillnaden mellan att skapa själv och vad det kan bli tillsammans med andra. En metamorfos där olika sinnen transformerar känslan av ljudet till att forma leran med händerna som blir ögat för ljudet -  en visuell, subjektiv känsla.

Hur mycket andra sinnen spelar in för den skapande processen när synintrycket inte finns. Jag började fantisera och tiden kändes lång när jag blundade och skapade. Det känndes som att sväva fram i en såpbubbla.

Från att ha tolkat ljuden själv i lera, till att i gruppen sammanfoga våra ljudskapelser till en gemensam konstruktion. Blev så mycket mer än de enskilda fragmenten av ljuden. Ett samspel i att ge varandra utrymme och att få ta plats själv.

Vi samtalade kollektivt efter övningarna. Där vi bland annat redogjorde för varandra våra tankar kring och om de gemensamma skapelserna i grupperna. Det var en trevlig kväll och det var roligt att träffas under en skapande process.

Siden måleri - den 24 november - Hammarkullen.

Jag får börja med att tacka mina kollegor på Bredfjällsgatans förskola, för en trevlig kväll. Förutom att vi gick igenom och diskuterade uppgiften som vi hade att göra, så passade vi också på att måla på siden. Det var något nytt för oss alla.

Färgerna var starka och det blev effektfullt då färgen spred sig på sidenet.  Jag blev fascinerad av effekterna och att det inte behövde vara något föreställande, utan mönstret som blir/målas upp, tillsammans med de starka färgerna blev till en härlig samman sättning/komposition av rytm och rörelse.  

Jag tror att barnen skulle tycka att detta var ett roligt och annorlunda sätt att måla. Då tänker jag på det tunna siden tyget och den uttrycksfulla effekten av färgen.

Grupparbete i baslag 2: gruppträff den 24 november.

Vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska läroprocesser blir levande och hålls vid liv?

Materialens ABC- lista, med bland annat återvinnings material - naturmaterial och utforskande material – viktigt att introducera materialet på ett tydligt sätt.

Tydlighet och struktur i ateljén - att materialet är tillgängligt och finns framme på barnens höjd - de ger valfrihet och ett tillåtande klimat för barnet att i sin egen takt, avvakta till att våga utforska materialet och få tid till att upptäcka materialet med sina sinnen- lukta-känna- smaka

Hänga upp fotografier på barnens nivå som inspirerar - inspirationsbilder – som uppmärksammar och synliggör för de andra barnen över de som gjorts, barn lär av varandra - en reflektion.

Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt?

Använda sig av dokumentationscirkeln: planering- praktiskt görande- dokumentation – reflektion. Analysera och synliggöra sitt eget arbete. Intervjua och dokumentera vad barnen säger. Återkoppla, efter några dagar, lyfta barnens arbete, ge tid och feedback. Gå vidare med projektet eller förändra utifrån reflektionen -analysen med barnen.

Uppgift - en lärande situation.

Stina Braxell berättade i sin föreläsning om att: Barn lär sig på olika sätt. Vissa barn behöver längre tid på sig än andra och att de vuxna inte ska för bråttom att ta bort materialet som barnet inte har tagit till sig.  Viktigt att ge barnen den tiden de behöver för att vänja sig vid materialet.

Uppgift - en skapande situation

Jag har haft måleri. Gruppen av barn kunde skifta, men ett par barn som återkom vid varje tillfälle. Vi började måla först med en färg och ökade till tre färger. De barn som var vana fick välja färger själva och måla det som de kände för och vara inspiratörer för de andra.

Ett av barnen som återkom i gruppen, målade de första gångerna, längst ner i högra hörnet på sitt papper. Det barnet erbjöds också mer än en färg, men fortsatte att mål enbart med en färg.

Vid ett tillfälle hände något. Barnet målade med de tre olika färgen. Sedan försiktigt på ett av sina fingrar och gjorde avtryck på pappret. Fortsatte därefter att måla på hela sin hand och gjorde avtryck. ”Se fröken jag har målat min hand!”  Och ett glädje strålande ansikte tittade på mig.

Kommer att följa utvecklingen i måleri.

Barnens arbete med lera

Under några veckor har jag arbetat tillsammans med en grupp barn, som jag har introducerat i att arbeta med lera.  Barnen har berättat för varandra hur leran känns och luktar. De har fått skapa, ta isär och skapa  nyttt. De som har velat spara sina skapelser har fått göra det vid varje tillfälle.

De har startat med att knåda leran. Den är lättare att arbeta med när den mjuknar. I  början av övningen  knådade och bankade barnen på leran med händerna för att få den mjuk. Senare kom ett  barn på att man kan använda sin armbåge till att banka för att få leran mjuk. De senaste  gångerna som barnen skulle  börja arbeta med leran, kom flera armbågar fram direkt för att banka på sin lerklump.

Barnens sätt att arbeta med leran har utvecklats. Deras självförtroende har växt, de är säkra på materialet som de har fått utforska i sin egen takt. Samtidigt  som de skapade i lera så lekte  de och berättade egna fantasifulla historier.

Under projekt gång samarbetade barnen, hade dialog med varandra, gav varandra komplimanger, var hjälpsamma mot varandra,  föreslog material och  visade hur de själva gjorde, lärde sig av och med varandra.

Som avslutning tillförde jag förutom leran, mycket av det materialet som vi har i vår skrotateljé.  Barnen klistra och målade fast de fantasfulla skapelsern på en pappskiva och även det som de hade gjort tidigare i lera.

Det här är en "Räddningsmaskin" och bilden under visar en "Djurhjälpare".  

Just de här barnen inspirerade varandra med material och hade en fantasifull  dialog med varandra.

Föreläsning 10 nov. med Pernilla Mårtensson

Det var med värme och kunskap om praktiken som föreläsaren talade om pedagogisk dokumentation.

Föreläsaren ville lyfta fram barnens  inflytande och delaktighet i det pedgogiska projektet. Exempel att  låta barnen att ta kort med kamera och vara med och dokumentera – då ser man  vad barnen är intreserade av.

Preprojekt – ingår i projektet

Skillnad på:

Dokumentation - det här gör vi

Pedagogisk dokumentation  - syftar till att föra den pedagogiska  arbetsprocessen framåt samt att förändra och utveckla det pedagogiska arbetet  - se vad barnet kan

Alla föreläsningar har varit som pusselbitar som passar bra  in i varandra.

Föreläsning 3/11 med ...

Föreläsning 3/11 med MA från förskolan i Hisings Kärra om Dokumentation kring projektarbete.

Gav mig uppslag till hur en dokumentation kan se ut som bär tydlighet i upplägget - både i bild och text och är estetiskt tilltalande med inbjudande fotografier/närvaro i det barnet gör och utforskar.

Dokumentation tar tid att lära sig, kunskap,samsyn och samarbete i arbetslaget.
- tid för att dokumentera gemensamt i arbetslaget
- gemensam teori- lär- utbildning och synsätt i arbetslaget

Föreläsning 27/10 med...

Föreläsning 27/10 med Tarja Häikiö handlade om Reggio-Emilias pedagogiska filosofi -förhållningssätt, barnsyn – kunskapssyn, demokrati, dialog – kommunikation, arbetsformer – projekt – teckningstradition, ateliern som pedagogisk miljö.

Tre utgångspunkter:

Det självständiga, kompetenta barnet

Den med forskande, med konstruerande, vägledande vuxne

Rummet som tredje pedagog -synliggöra det osynliga – dokumentera det som pågår, rörelse, aktiviteten. Hur rum påverkar, vilket intryck – känsla den ger.

Iscensätta rummet-miljön, skapa lek/lärsituationer i olika aktivitetszoner ex. med lera, färg, ljus, där händelser skapas - det vi lär av. 

Arbeta i projekt: förtydligande
Tema – ämnet- kan förändras
Projekt – arbetsformen inom ett tema har en början och ett slut

Kulturnatta - 14 oktober Göteborgs Konsthall

Eftersom jag missade atelieristagruppens besök och samtals workshop - valde jag en guidad visning  på Konsthallen under kulturnatta, under ledning med en av biennalcuratorerna . Göteborgs Internationella Konstbiennal - pågår på fyra olika ställen. Blev inspirerad att besöka någon mer  av dessa utställningar.

Samtidskonst

Hur andra ser, upplever skeendet i samhället och runt oss, alla ser på olika sätt och har  varierande  sätt att belysa tiden.

Att vara delaktig i skeendet  genom andra och uppleva  tillsammans. Få  inspiration. Bli inspirerad av andra material.

Upplevde olika känslor för konstverken

-  konstverket i frigolit kändes  upplyftande och  inspirerande - känslan av att konstverket /installationen lyfte, hade rörelse, kraft – liksom en känsla av att att åka i bil genom stan och titta ut genom bilrutan och i snabba sekvenser  fånga olika fragment som senare i snabb fart formats till skulpturer i frigolit – detta konstver kände jag mest för och fick idér till att arbeta med barnen:  ett gemensamt projekt, instalation som alla barnen kan vara med och forma, som får växa fram och förändras allt eftersom.

- i rummet som tog upp parallella tider –  upplevde jag en tryckande känsla, avsmak, många tankar som – vad har alla dessa människor gjort för att hamna i fängelse?  -hur har deras handlingar påverkat andra människor ?  –  det var så bra att komma ut från det rummet.

- där var också ett lugnt rum med känsla av frid och tragik –  inpirerad av en autentisk tragisk, händelse som konstnärligt framställdes på film, på ett vackert sätt.

-väven med kopplingar- ljud knaster, impulser, samhörighet med varandra, oavsett var på jorden man befinner sig var också en av verken som jag kände för.

Sammanfattning :

Kompossioner  och  kombinationer av/med  olika material
Lägga till ljud för att få effekter -påverka
Upplevelser med flera sinnen
Inspiration till eget skapande
Arbeta med material som är ”nytt”
Komposioner får ta tid att göra
Större gemensamma  projekt tillsammans med barnen - i form av instalation samt att besöka utställningar

Grupparbete den 4/10-11

Grupp 1- samlades på Mölndalsvägens förskola

Diskussioner och reflektioner om barns skapande och atelieristans roll.

- erbjuda barnen att prova på och undersöka olika material
- uppmuntra till eget skapande och att bli förtrogna med materialet
- leda barnen vidare i sitt kunskaps sökande
- att erbjuda en miljö som är inbjudande och inspirerande som lockar till skapande
- en rik och bra struktur i ateljén, all material har sina fasta platser - inger trygghet 

- viktigt att tänka på vad vi säger, så vi inte styr barnet i sitt bildskapande
 
- skapa lär situvationer - där barnen kan stötta och lära av varandra -  att tänka tillsammans
- arbeta i projekt, med mindre grupper - mera tid för samtal och reflektion  

  
Tankar och reflektioner från Tarjas seminarium.

- att miljön är tillåtande
- bra förhållningssätt /lyhördhet
- att barnen får ta material själva
- barns eget utforskande kring materialet - hitta egna sätt, bredda - utan att ingripa
- söka kunskap själva
- allt lärande är kreativt
- materialen har sina begränsningar
- ateljén som verkstad

- dokumentera - två pedagoger - en är med barnen och den andra antecknar och tar bilder
I praktiken är vi ensamma i gruppen och då kan en diktafon var ett bra hjälpmedel.

- tema arbete - med början och slut
- projekt - en process över lång tid
- att ha struktur
- atelieristans viktiga roll är att stötta processen i lärandet - att skapa kreativa processer
- handleda pedagoger
- demokratiskt förhållningssätt - fråga och lyssna på barnen/diskutera
- ta barnens tankar och det som de säger på allvar
- överblickbar miljö
- att arbeta i projekt med barnen
- arbeta i smågrupper

Hur kan ateleiristan bidra till att barns utforskande blir utifrån barns perspektiv och vilken relation kan atelieristans arbete ha i den pedagogiska verksamheten.

- utgå fråns barns intressen och utvecklingsfas
- observera och reflektera
- planera - utföra - dokumentera - analysera
- skapa möten där barn kan utforska ta/se efter vad/hur andra barn gör - lära av varandra - dela med sig av varandras erfarenheter
- stödja och handleda i processer
- en gynnsam/kreativ miljö som ger barnet tid för att arbeta i sin egen takt, med pauser, avbrott och reflektion

Gips

Gipsblandning:
- gipspulver - blandas med vatten till något som liknar vaniljkräms konsistens
- den flytande massan stelnar snabbt
- viktigt att vara väl förberedd med det som man ska göra

Kombination av olika material som:
-lera och  gips, gjuta i lerformar /relief / trycka i olika saker
-gipstavla, torr/blöt tavla målas med temperablock - olika effekter
-forma papier-maché och pensla på med gips, för en hårdare yta /gipsblandningen kan vara lite lösare då/

Figurer i lera

Skulpturala figurer med focus på mellanrums former.
Materialet är lergodslera/blank glasyr och använd kopparplåt.
Jag tycker om att arbeta med lera för den är härligt formbar och konkret.
Med lera finns varierande möjligheter till skapande, beroende på vilken typ av lera som används och vad som eftersträvas.

 I praktiken  använder jag oftast grålera, den är lagom hård/mjuk för barnen att arbeta med.

Eget skapande och materialens beskaffenhet.

Det har varit två inspirerande föreläsningar, den ena med Tarja Häikiö - om bl.a atelieristans roll och den andra med Stina Braxell - om barns skapande och atelieristans roll och möte med materialet.

Under veckan har jag fått en materialöversikt (via majl) över tvådimentionella och tredimentionella material.
Till den skapande uppgiften (det egna mötet med de olika skapande material)
kommer jag att beskriva följande:

- materialens beskaffenhet
- den upplevelsen som jag får/har av materialet
- och fotografera några alster

Kastanjebåtar

Bilder på några av barnens kastanjebåtar.

En regning förmiddag..

 De här inlägget skulle jag ha satt in i tisdags, men lyckades inte få med bilderna.


En underbar och regnig förmiddag på förskolan. Jag / en kollega/ och min lilla grupp av barn, gick ut/eller som ett barn sade ”kastanj-promenad”/ i närmiljön av förskolan för att leta efter hösttecken.

Här syns lite vad ett av barnen hittade och tog med sig till ateljén.

Vi tog fram en balja med vatten. Barnen provade och experimenterade för att se om kastanjerna och löven kunde flyta. Ett av barnen kom på att göra en båt av kastanj skal, tandpetare och löv som segel.  Snart var baljan fylld av fantasi fylla skapelser i form av segelbåtar, med små och stora segel av löv. Barnen blåste på segeln och båtarna flöt fram på vattnet. Men vad hände med den hela kastanjen som fick segel? Varför gick det så? Samtal kring olika frågeställningar och svar.

Barnen ville måla sina båtar och löv. Det blev härliga färger och löv tryck.  De här bilderna talar för sig själva.

Tyvärr så blir det inga fler bilder. För att jag har satt de i word och de går inte att överföra. Men kommer att göra ett nytt försök senare. 

Hösten är här

Under min promenad i höstliga landskap tog jag några bilder som jag vill dela med mig.

Vattenspeglingar. 



Höstbild

                                                                        Nypon