Atelierista utbildningen
Det har varit en fantastisk resa genom hela utbildningen, med föreläsningar av kunniga föreläsare inom sitt område och vars föreläsningar sammantaget har bildat en helhet. Seminarier med personer som arbetar praktiskt och som har delgett sina kunskaper. Lektioner och workshops som har varit konkreta och inspirerande. Med studiebesök på Solgläntans förskola som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin. Studiebesök på Frölunda kulturhus där vi såg utställningen om Djurensrätt med dansbands artister samt blev introducerade i Sokratiska samtal. Besök på Göteborgs konsthall med installationer. De individuella egna kreativa, konstnärliga arbetet och självstudier som har skett genom studier av kurslitteraturen och genom skrivandet av en reflekterande processdagbok/blogg. Vi har genom gruppdiskussioner i baslag och gruppstudier diskuterat bland annat om den viktiga och komplexa roll som en atelierista har. Reflekterat våra tankar av en kulturpedagogisk handledare som följer med atelieristan. Jag har umgåtts tillsammans med pedagoger som med sitt engagemang lyft alla gemensamma sammankomsterna med inspiration och glädje.
Det som känns viktigaste för mig att ta med är förhållningssättet, ateliesistans viktiga roll som kreatör av den pedagogiska lär och lekmiljön. Atelieristans roll som inspiratör, en medskapande och medforskande vuxen som hjälper barnen genom att uppmuntra och utmana dem. I boken1): Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri - Reggio Children… s.15...”The teacher´s role is to be a competent listener to the visual language and to the children´s individual and group strategies in order to support the children in a way that is in tune with their autonomous expression”. För att den pedagogiska miljön ska kunna fungera som en tredje pedagog och stimulera barnens utveckling och skapande måste den vara föränderlig och anpassad utifrån barnens förutsättningar. I sin avhandling 2)Barns estetiska läroprocess belyser Tarja Häikiö bland annat Pedagogiska miljöer. Tarja nämde i en av sina föreläsningar Vygotskijs bok: Fantasi och kreativitet, där han jämför lärandet som en tidslinje utifrån tid och rum. Fantasin är motorn i lärandet vilket hjälper oss i den kreativa processen.
Atelieristans främst roll är att vara en resurs för barnen. Detta sammanfattas bäst i boken3): att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children s.88..”Loris Malaguzzi, som utvecklade det pedagogiska och filosofiska tänkandet som genomsyrar Reggios verksamhet, sa en gång att vi behöver en lärare som ibland är regissör, ibland manusförfattare, ibland ridå och fond och ibland sufflör. En lärare som är både mild och sträng, som är ljussättare, som fördelar färger och som t.o.m.är publik – åskådaren som betraktar, klappar händerna ibland, eller förblir tyst, fylld av känslor, som ibland bedömer skeptiskt och vid andra tillfällen applåderar med entusiasm.”
Miljöns påverkan Påverkan sker också genom den osynliga pedagogiska miljön: atmosfären, vilka kompisar som de målar tillsammans med och vad den vuxne säger, vilken barnsyn, vilket förhållningsätt som råder, synen på kunskap och lärande. I boken 4)Varför pedagogisk dokumentation? av Hillevi Lenz Taguchi- s.64 …”Det vidgade medvetande som ett seende med mjuka ögon kan ge tror jag gör oss än mer närvarande och därmed aktiva”. Viktigt att ha tydlighet och struktur i ateljén - att materialet är tillgängligt och finns framme på barnens höjd. Det ger valfrihet och ett tillåtande klimat för barnet att i sin egen takt, avvakta till att våga utforska materialet och få tid till att upptäcka materialet med sina sinnen- lukta-känna- smaka. Det är viktigt att introducera materialet på ett tydligt sätt. I boken5) Skapande barn av Stina Braxell, skriver hon bland annat om bildskapande med barn och hur olika material kan användas. Genom att sätta upp fotografier/inspirationsbilder för barnen som är både realistiska och abstrakta kan inspirera och ge nya idéer till skapande hos barnet.
Visuell kultur och lärande Den visuella kulturen är uppbyggd av bilder, symboler och koder som tolkas individuellt på olika sätt via ögat och våra olika sinnen som ger olika slags tolkningar. Atelieristan bör ha den visuella kompetensen och den analytiska ögat, för att utifrån en bildserie kunna göra ett urval av bilder som berör. Och att kunna återskapa en dokumentation med en ny händelsekedja genom att hitta andra aspekter och ingångar. I boken 6)Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi – s.84. – ”…att det var just i barnens egna tankar som vi skulle leta och hämta idéer till våra medforskande frågor. Vi insåg att det där med att fråga inte i första hand går ut på att ställa våra egna frågor utan att det först och främst handlar om att lyssna”.
Dokumentationen Genom att använda sig av dokumentationscirkeln som innehåller de olika stegen: observation-planering- praktiskt görande- pedagogisk dokumentation – reflektion. Den kan användas som ett verktyg i arbetet med ett bildpedagogiskt projekt tillsammans med barnen, för att analysera och synliggöra deras eget arbete. I boken7) Bildskapande i förskola och skola av Marie Bendroth Karlsson står det på s.28 ”..Barnet bör stimuleras till ett kritiskt tänkande. Det centrala i fostran, menade Malaguzzi, var rörelsen. Rörelsen som föränderlighet. Barnet ska få lära sig att se inte bara det som är utan det som skulle kunna vara”. Man kan intervjua och dokumentera vad barnen säger. Återkoppla igen efter några dagar och lyfta barnens arbete. Viktigt att uppmärksamma det som sker under processens arbetsgång som kan dokumenteras med bilder/foton. I boken 4)Varför pedagogiskdokumentatiom? Av Hillevi Lenz Taguchi- s.58..”..att ge barnen den tid de behöver för att lösa problem eller att försöka låta bli att gå in och ge lösningar på problem så snart barnen formulerat frågan”.
Hur kan man arbeta med barn och konstbilder? Man kan starta ett konstprojektsarbetet med barn utgående från en upplevelse eller låta barnen spontant ta bilder och bearbeta dessa. För att få uppslag kan man köpa eller låna konstböcker och låta barnen välja en bild att arbeta kring som inspirerar eller att gå till konsthallen. Man kan låta barnen måla en stor målning tillsammans eller de kan måla till musikstycken. Man kan säga till barnen att samla sina egna bilder för att se vad de blir inspirerade av.
Svårigheter och utvecklingsmöjligheter i atelieristans arbete Atelieristans svårigheter som hon kan möta i sitt arbete kan bli hennes utvecklingsmöjlighet: att hon är ensam om sin kompetens och utbildning på förskolan, att få gehör för sina tankar och förhållningssätt kring barns olika skapandeprocesser och tankar kring utformningen av den pedagogiska miljön och det pedagogiska materialet. Viktigt att skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt med de övriga pedagogerna.
1)Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri. Published by:Reggio Children.January 2008(3rdprinting) 2) Tarja Häikiö,. Barns estetiska läroprocess: atelierista i förskola och skola.Diss.Göteborgs universitet 2007.Kompendium. 3)att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children.Fjärde tryckningen (2011) Stockholms universitets förlag(tidigare HLS Förlag) 4) Hillevi Lenz Taguchi .Varför pedagogiskdokumentatiom? (2011, tolfte tryckningen) Stockholms universitets förlag(f.d.HLS Förlag. 5 )Stina Braxell.Skapande barn –att arbeta med bild i förskolan.(2010)Lärarförbundets Förlag 6) Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi. Lyssnandets pedagogik – etik och demokrat i pedagogiskt arbete(2005)Författarna och Liber AB. 7)Marie Bendroth Karlsson. Bildskapande i förskola och skola(1998)Studentlitteratur
