Sokratiska samtal baserade på utställningen ’’Sverige dansar för Djurens Rätt’’
Vi såg en utställning i Kulturhuset i Frölunda i vilken dansbands musiker och artister poserade på fotografier med egna eller lånade husdjur. Det var vältagna fotografier där fotograferna och artisterna hade ställt upp utan ersättning för en göra kalender som skulle säljas till förmån för föreningen Djurens Rätt. Det blev en kalender som nog tilltalar de flesta, med fint tagna bilder på vanliga husdjur som de flesta har en relation till. Alla normala människor vill ju husdjurens väl. Att vissa husdjur var artisternas egna tror man sig kunna se genom att skillnader i ansiktsuttryck. Man tyckte sig kunna se en känsla av stark värme och samhörighet. Utställningen fick tas för vad den var, en stödutställning för Djurens Rätt utan större politiska anspråk.
Vi delade in oss i två grupper för att diskutera utställningen genom så kallade Sokratiska samtal. I dessa Sokratiska samtal görs analys och reflektioner utan givna ’’rätt’’ eller ’’fel’’. Med mer eller mindre väl underbyggda argument försökte vi i eftertänksam dialog göra ett utforskade möjligt. Vi försökte lyssna av varann och försöka vara beredd att ändra ståndpunkt varefter diskussionen fördes. Varje grupp skulle själv bestämma underlaget för diskussionen och sätta upp gruppens mål. Som komplement skulle varje deltagare sätta upp sitt individuella mål för utbytet av samtalet. De individuella målen kunde hemlighållas men kunde också delges de övriga i gruppen. Vi skulle reflektera över vårt eget agerande i liknande situationer och tänka över ; vad är jag bra på?, vad brukar jag göra?, vad behöver jag förbättra?.
Min grupp började med inledande öppna frågor. På vilket sätt värnar denna utställning djuren? Vad vill utställningen förmedla ? Vilken upplevelse – åsikt - känsla? Vi bestämde regler för samtalet. Hur vi skulle förhålla sig mot varann. Vi kom överens om att inte avbryta och att noga lyssna av varandra. Samtalet fungerade bra. Vi började med att alla fick göra ett inlägg i turordning, därefter tog vi en tankepaus för att försöka besvara den ställda frågan eller ta ställning till det gjorda påståendet. Sedan fick alla som ville fylla på samtalet allt eftersom. Det var mitt första Sokratiska samtal och jag tyckte att det var intressant att föra samtal på detta sätt och att höra andras åsikter om ämnet och utställningen. På ett liknande sätt skulle man kunna föra samtal med de större barnen på förskolan.
Referenser
Här kan man få mer information om Sokratiska samtal:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati_som_uppdrag/2.2264/sokratiska-samtal-starker-analysformagan-1.135612
Här kan man läsa om organisationen Djurens Rätts utställning:
http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/aktuellt/lokala-nyheter?element_id=12608817&displaypage=TRUE
