Förteckning över material som jag använder i mitt skapande

Jag tycker om att måla med akrylfärg och akvarellfärg – framförallt tycker jag om dessa färgers egenskaper.De torkar fort och är snabba att måla med.
Jag visar här en bild på hur mitt måleri ser ut just nu. När jag målar, så vet jag oftast inte i förväg vad det ska bli, utan färgen och formen får styra.

Jag målar också med oljefärger som har en längre torktid.De behåller färgernas lyster även när den har torkat jämfört med akrylfärgen som mörknar något. Kol, blyertspennor, och kritor använder jag mig av när jag skissar och gör en förlaga.
Jag har utbildning i dekorativt måleri och har arbetat med dekorativt måleri under några år och har utfört många måleriarbeten med torrpigment med olje- eller vattenbaserad lasyr. Jag har målat schablonmålning, väggmålningar och väggspeglar med tillhörande bårder och dekorationer, illusionsmålningar, marmoreringar, träådringar och det mesta som har med det gamla hantverksmåleriet att göra.
Jag har också en konstnärlig grundutbildning med färglära, bildkunskap, teckning och grafik. Då har jag sysslat med måleri med akvarellfärg, akrylfärger och oljefärger samt gjort skulptur i gips, lera och andra typer av material som frigolit, metall, trä och keramik.  Jag har provat på olika leror, glaseringar, drejning och rakubränning. I och med det har jag provat på material och olika tekniker utöver det som tas upp i kursen materialförteckning. Jag känner att jag kan föra över idéer och omvandla mina kunskaper så att det även kan passa förskolebarnens arbete.
På förskolan har barnen använt torrpigment, tillsammans med filmjölk eller tapetklister och målat på exempelvis papper eller papier-maché. Jag har observerat att barnen behöver olika lång tid på sig för att prova på de olika materialen. Det hinner de göra under åren i förskolan. Vi skiftar material från termin till termin och styrs mest av vad barnen i gruppen är intresserade av att arbeta med.  Jag tycker att det är viktigt att börja presentera materialet som finns på förskolan, för att öka barnens referensramar.  Då blir barnen medvetna om de varierande materialen och skall kunna känna valfrihet i sitt eget kreativa skapande.

Utvädering – av kurslitteratur

-          kurskurslitteratur har varit bra och lärande

-          intressant och tagit upp och belyst ämnet på olika sätt och från olika nivåer

Åberg,Ann & Lenz Taguchi, Hillevi: Lyssnandets pedagogik

Stina Braxell: Skapande barn

Lenz Taguchi: Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete.

-          De här böckerna har varit lättare att ta till sig och börja använda kunskaperna i praktiken

Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt – barns lärande indivduellt och i grupp

-          Mycket tänkvärt – reflekterande: tar lite längre tid att läsa - läser fortfarnde i den

Reggio Children: Art, Artists; The expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri

-          Vackra och tilltalande bilder,fotografier – en bok som man kan titta och läsa i allt eftersom

Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola /Kompendium

-          Föredragen med Tarja och kompendiet hör ihop- det blir tydligt

Kompendiet på engeska: Chapter 3: A general overview

-          den är intressant –något långsam läsning

Jag har bloggat om uppgifter som vi har fått och gett kommentarer i samband med varje föreläsningstillfälle eller workshop. Efter varje gruppsammankomst har jag blandat gruppens reflektioner med mina egna på bloggen.

Examination gruppvis - 8/12 -11

Om examinationen:

Intressant att höra hur varje grupp har arbetat med uppgifterna. Överlag  hade alla grupper fört likartade diskussioner men framförde på olika sätt sin presentation. Givande att under presentationens gång  kunna föra en dialog, direkta frågor och svar. Detta medförde dock att de första grupperna hade längre tid på sig för sin presentation än de som kom bland de sista. Förslag: att förlänga den gemensamma reflektions tiden – så längden på diskussioner mellan åhörare och presentatörer kan få variera.

Tyvärr hann jag inte ta upp min frågeställning: svårigheter eller hinder som kommer upp, när man vill förändra på något– hur tacklar man motståndet? – vad kan man säga? Den sista gruppen tog upp det i sin presentation och fick några förslag från åhörarna, på hur man kan uttrycka sig och eventuellt komma framåt, få gehör för sina förslag. Detta  kräver en öppenhet och en vilja av alla i hela arbetslaget och att alla är engagerade  och delaktiga för att  en förändring ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Workshop: Arbete med lera utifrån ljud 1/12-11.

Möte mellan människor. Skillnaden mellan att skapa själv och vad det kan bli tillsammans med andra. En metamorfos där olika sinnen transformerar känslan av ljudet till att forma leran med händerna som blir ögat för ljudet -  en visuell, subjektiv känsla.

Hur mycket andra sinnen spelar in för den skapande processen när synintrycket inte finns. Jag började fantisera och tiden kändes lång när jag blundade och skapade. Det känndes som att sväva fram i en såpbubbla.

Från att ha tolkat ljuden själv i lera, till att i gruppen sammanfoga våra ljudskapelser till en gemensam konstruktion. Blev så mycket mer än de enskilda fragmenten av ljuden. Ett samspel i att ge varandra utrymme och att få ta plats själv.

Vi samtalade kollektivt efter övningarna. Där vi bland annat redogjorde för varandra våra tankar kring och om de gemensamma skapelserna i grupperna. Det var en trevlig kväll och det var roligt att träffas under en skapande process.