Utvädering – av kurslitteratur

-          kurskurslitteratur har varit bra och lärande

-          intressant och tagit upp och belyst ämnet på olika sätt och från olika nivåer

Åberg,Ann & Lenz Taguchi, Hillevi: Lyssnandets pedagogik

Stina Braxell: Skapande barn

Lenz Taguchi: Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete.

-          De här böckerna har varit lättare att ta till sig och börja använda kunskaperna i praktiken

Reggio Children/Project Zero: Att göra lärandet synligt – barns lärande indivduellt och i grupp

-          Mycket tänkvärt – reflekterande: tar lite längre tid att läsa - läser fortfarnde i den

Reggio Children: Art, Artists; The expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri

-          Vackra och tilltalande bilder,fotografier – en bok som man kan titta och läsa i allt eftersom

Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola /Kompendium

-          Föredragen med Tarja och kompendiet hör ihop- det blir tydligt

Kompendiet på engeska: Chapter 3: A general overview

-          den är intressant –något långsam läsning

Jag har bloggat om uppgifter som vi har fått och gett kommentarer i samband med varje föreläsningstillfälle eller workshop. Efter varje gruppsammankomst har jag blandat gruppens reflektioner med mina egna på bloggen.

Examination gruppvis - 8/12 -11

Om examinationen:

Intressant att höra hur varje grupp har arbetat med uppgifterna. Överlag  hade alla grupper fört likartade diskussioner men framförde på olika sätt sin presentation. Givande att under presentationens gång  kunna föra en dialog, direkta frågor och svar. Detta medförde dock att de första grupperna hade längre tid på sig för sin presentation än de som kom bland de sista. Förslag: att förlänga den gemensamma reflektions tiden – så längden på diskussioner mellan åhörare och presentatörer kan få variera.

Tyvärr hann jag inte ta upp min frågeställning: svårigheter eller hinder som kommer upp, när man vill förändra på något– hur tacklar man motståndet? – vad kan man säga? Den sista gruppen tog upp det i sin presentation och fick några förslag från åhörarna, på hur man kan uttrycka sig och eventuellt komma framåt, få gehör för sina förslag. Detta  kräver en öppenhet och en vilja av alla i hela arbetslaget och att alla är engagerade  och delaktiga för att  en förändring ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Workshop: Arbete med lera utifrån ljud 1/12-11.

Möte mellan människor. Skillnaden mellan att skapa själv och vad det kan bli tillsammans med andra. En metamorfos där olika sinnen transformerar känslan av ljudet till att forma leran med händerna som blir ögat för ljudet -  en visuell, subjektiv känsla.

Hur mycket andra sinnen spelar in för den skapande processen när synintrycket inte finns. Jag började fantisera och tiden kändes lång när jag blundade och skapade. Det känndes som att sväva fram i en såpbubbla.

Från att ha tolkat ljuden själv i lera, till att i gruppen sammanfoga våra ljudskapelser till en gemensam konstruktion. Blev så mycket mer än de enskilda fragmenten av ljuden. Ett samspel i att ge varandra utrymme och att få ta plats själv.

Vi samtalade kollektivt efter övningarna. Där vi bland annat redogjorde för varandra våra tankar kring och om de gemensamma skapelserna i grupperna. Det var en trevlig kväll och det var roligt att träffas under en skapande process.

Siden måleri - den 24 november - Hammarkullen.

Jag får börja med att tacka mina kollegor på Bredfjällsgatans förskola, för en trevlig kväll. Förutom att vi gick igenom och diskuterade uppgiften som vi hade att göra, så passade vi också på att måla på siden. Det var något nytt för oss alla.

Färgerna var starka och det blev effektfullt då färgen spred sig på sidenet.  Jag blev fascinerad av effekterna och att det inte behövde vara något föreställande, utan mönstret som blir/målas upp, tillsammans med de starka färgerna blev till en härlig samman sättning/komposition av rytm och rörelse.  

Jag tror att barnen skulle tycka att detta var ett roligt och annorlunda sätt att måla. Då tänker jag på det tunna siden tyget och den uttrycksfulla effekten av färgen.

Grupparbete i baslag 2: gruppträff den 24 november.

Vilka material och hur kan miljöns utformning bidra till att barns estetiska läroprocesser blir levande och hålls vid liv?

Materialens ABC- lista, med bland annat återvinnings material - naturmaterial och utforskande material – viktigt att introducera materialet på ett tydligt sätt.

Tydlighet och struktur i ateljén - att materialet är tillgängligt och finns framme på barnens höjd - de ger valfrihet och ett tillåtande klimat för barnet att i sin egen takt, avvakta till att våga utforska materialet och få tid till att upptäcka materialet med sina sinnen- lukta-känna- smaka

Hänga upp fotografier på barnens nivå som inspirerar - inspirationsbilder – som uppmärksammar och synliggör för de andra barnen över de som gjorts, barn lär av varandra - en reflektion.

Hur kan man använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att arbeta med ett bildpedagogiskt projekt?

Använda sig av dokumentationscirkeln: planering- praktiskt görande- dokumentation – reflektion. Analysera och synliggöra sitt eget arbete. Intervjua och dokumentera vad barnen säger. Återkoppla, efter några dagar, lyfta barnens arbete, ge tid och feedback. Gå vidare med projektet eller förändra utifrån reflektionen -analysen med barnen.

Uppgift - en lärande situation.

Stina Braxell berättade i sin föreläsning om att: Barn lär sig på olika sätt. Vissa barn behöver längre tid på sig än andra och att de vuxna inte ska för bråttom att ta bort materialet som barnet inte har tagit till sig.  Viktigt att ge barnen den tiden de behöver för att vänja sig vid materialet.

Uppgift - en skapande situation

Jag har haft måleri. Gruppen av barn kunde skifta, men ett par barn som återkom vid varje tillfälle. Vi började måla först med en färg och ökade till tre färger. De barn som var vana fick välja färger själva och måla det som de kände för och vara inspiratörer för de andra.

Ett av barnen som återkom i gruppen, målade de första gångerna, längst ner i högra hörnet på sitt papper. Det barnet erbjöds också mer än en färg, men fortsatte att mål enbart med en färg.

Vid ett tillfälle hände något. Barnet målade med de tre olika färgen. Sedan försiktigt på ett av sina fingrar och gjorde avtryck på pappret. Fortsatte därefter att måla på hela sin hand och gjorde avtryck. ”Se fröken jag har målat min hand!”  Och ett glädje strålande ansikte tittade på mig.

Kommer att följa utvecklingen i måleri.

Barnens arbete med lera

Under några veckor har jag arbetat tillsammans med en grupp barn, som jag har introducerat i att arbeta med lera.  Barnen har berättat för varandra hur leran känns och luktar. De har fått skapa, ta isär och skapa  nyttt. De som har velat spara sina skapelser har fått göra det vid varje tillfälle.

De har startat med att knåda leran. Den är lättare att arbeta med när den mjuknar. I  början av övningen  knådade och bankade barnen på leran med händerna för att få den mjuk. Senare kom ett  barn på att man kan använda sin armbåge till att banka för att få leran mjuk. De senaste  gångerna som barnen skulle  börja arbeta med leran, kom flera armbågar fram direkt för att banka på sin lerklump.

Barnens sätt att arbeta med leran har utvecklats. Deras självförtroende har växt, de är säkra på materialet som de har fått utforska i sin egen takt. Samtidigt  som de skapade i lera så lekte  de och berättade egna fantasifulla historier.

Under projekt gång samarbetade barnen, hade dialog med varandra, gav varandra komplimanger, var hjälpsamma mot varandra,  föreslog material och  visade hur de själva gjorde, lärde sig av och med varandra.

Som avslutning tillförde jag förutom leran, mycket av det materialet som vi har i vår skrotateljé.  Barnen klistra och målade fast de fantasfulla skapelsern på en pappskiva och även det som de hade gjort tidigare i lera.

Det här är en "Räddningsmaskin" och bilden under visar en "Djurhjälpare".  

Just de här barnen inspirerade varandra med material och hade en fantasifull  dialog med varandra.