Det var ett annorlunda avslut på vår utbildning. Vi gick till Vasaparken och hade knytkalas, det var trevligt men vädret var kallt och jag frös i mina tunna skor. Där träffade vi några parkokupanter som demonstrerade för verklig demokrati. De tältade där och hade gjort det i någon vecka. Vi dukade fram det som var och en hade med sig, vi åt och delade med oss av vår mat. Tanken att dela med oss kändes bra.
Senare gick vi tillbaka till HDK och avslutade med österländsk dans. Detta året med atelierista utbildningen har gått väldigt fort och har gett väldigt mycket i kontakter med andra pedagoger/atelieristor. Jag är också intresserad av att ha kvar ett nätverk.
Jag önskar er alla en glad och trevlig sommar!
lördag 2 juni 2012
måndag 21 maj 2012
Examination - eget arbete Vt 2012
Atelierista utbildningen
Det har varit en fantastisk resa genom hela utbildningen, med föreläsningar av kunniga föreläsare inom sitt område och vars föreläsningar sammantaget har bildat en helhet. Seminarier med personer som arbetar praktiskt och som har delgett sina kunskaper. Lektioner och workshops som har varit konkreta och inspirerande. Med studiebesök på Solgläntans förskola som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin. Studiebesök på Frölunda kulturhus där vi såg utställningen om Djurensrätt med dansbands artister samt blev introducerade i Sokratiska samtal. Besök på Göteborgs konsthall med installationer. De individuella egna kreativa, konstnärliga arbetet och självstudier som har skett genom studier av kurslitteraturen och genom skrivandet av en reflekterande processdagbok/blogg. Vi har genom gruppdiskussioner i baslag och gruppstudier diskuterat bland annat om den viktiga och komplexa roll som en atelierista har. Reflekterat våra tankar av en kulturpedagogisk handledare som följer med atelieristan. Jag har umgåtts tillsammans med pedagoger som med sitt engagemang lyft alla gemensamma sammankomsterna med inspiration och glädje.
Det som känns viktigaste för mig att ta med är förhållningssättet, ateliesistans viktiga roll som kreatör av den pedagogiska lär och lekmiljön. Atelieristans roll som inspiratör, en medskapande och medforskande vuxen som hjälper barnen genom att uppmuntra och utmana dem. I boken1): Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri - Reggio Children… s.15...”The teacher´s role is to be a competent listener to the visual language and to the children´s individual and group strategies in order to support the children in a way that is in tune with their autonomous expression”. För att den pedagogiska miljön ska kunna fungera som en tredje pedagog och stimulera barnens utveckling och skapande måste den vara föränderlig och anpassad utifrån barnens förutsättningar. I sin avhandling 2)Barns estetiska läroprocess belyser Tarja Häikiö bland annat Pedagogiska miljöer. Tarja nämde i en av sina föreläsningar Vygotskijs bok: Fantasi och kreativitet, där han jämför lärandet som en tidslinje utifrån tid och rum. Fantasin är motorn i lärandet vilket hjälper oss i den kreativa processen.
Atelieristans främst roll är att vara en resurs för barnen. Detta sammanfattas bäst i boken3): att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children s.88..”Loris Malaguzzi, som utvecklade det pedagogiska och filosofiska tänkandet som genomsyrar Reggios verksamhet, sa en gång att vi behöver en lärare som ibland är regissör, ibland manusförfattare, ibland ridå och fond och ibland sufflör. En lärare som är både mild och sträng, som är ljussättare, som fördelar färger och som t.o.m.är publik – åskådaren som betraktar, klappar händerna ibland, eller förblir tyst, fylld av känslor, som ibland bedömer skeptiskt och vid andra tillfällen applåderar med entusiasm.”
Miljöns påverkan Påverkan sker också genom den osynliga pedagogiska miljön: atmosfären, vilka kompisar som de målar tillsammans med och vad den vuxne säger, vilken barnsyn, vilket förhållningsätt som råder, synen på kunskap och lärande. I boken 4)Varför pedagogisk dokumentation? av Hillevi Lenz Taguchi- s.64 …”Det vidgade medvetande som ett seende med mjuka ögon kan ge tror jag gör oss än mer närvarande och därmed aktiva”. Viktigt att ha tydlighet och struktur i ateljén - att materialet är tillgängligt och finns framme på barnens höjd. Det ger valfrihet och ett tillåtande klimat för barnet att i sin egen takt, avvakta till att våga utforska materialet och få tid till att upptäcka materialet med sina sinnen- lukta-känna- smaka. Det är viktigt att introducera materialet på ett tydligt sätt. I boken5) Skapande barn av Stina Braxell, skriver hon bland annat om bildskapande med barn och hur olika material kan användas. Genom att sätta upp fotografier/inspirationsbilder för barnen som är både realistiska och abstrakta kan inspirera och ge nya idéer till skapande hos barnet.
Visuell kultur och lärande Den visuella kulturen är uppbyggd av bilder, symboler och koder som tolkas individuellt på olika sätt via ögat och våra olika sinnen som ger olika slags tolkningar. Atelieristan bör ha den visuella kompetensen och den analytiska ögat, för att utifrån en bildserie kunna göra ett urval av bilder som berör. Och att kunna återskapa en dokumentation med en ny händelsekedja genom att hitta andra aspekter och ingångar. I boken 6)Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi – s.84. – ”…att det var just i barnens egna tankar som vi skulle leta och hämta idéer till våra medforskande frågor. Vi insåg att det där med att fråga inte i första hand går ut på att ställa våra egna frågor utan att det först och främst handlar om att lyssna”.
Dokumentationen Genom att använda sig av dokumentationscirkeln som innehåller de olika stegen: observation-planering- praktiskt görande- pedagogisk dokumentation – reflektion. Den kan användas som ett verktyg i arbetet med ett bildpedagogiskt projekt tillsammans med barnen, för att analysera och synliggöra deras eget arbete. I boken7) Bildskapande i förskola och skola av Marie Bendroth Karlsson står det på s.28 ”..Barnet bör stimuleras till ett kritiskt tänkande. Det centrala i fostran, menade Malaguzzi, var rörelsen. Rörelsen som föränderlighet. Barnet ska få lära sig att se inte bara det som är utan det som skulle kunna vara”. Man kan intervjua och dokumentera vad barnen säger. Återkoppla igen efter några dagar och lyfta barnens arbete. Viktigt att uppmärksamma det som sker under processens arbetsgång som kan dokumenteras med bilder/foton. I boken 4)Varför pedagogiskdokumentatiom? Av Hillevi Lenz Taguchi- s.58..”..att ge barnen den tid de behöver för att lösa problem eller att försöka låta bli att gå in och ge lösningar på problem så snart barnen formulerat frågan”.
Hur kan man arbeta med barn och konstbilder? Man kan starta ett konstprojektsarbetet med barn utgående från en upplevelse eller låta barnen spontant ta bilder och bearbeta dessa. För att få uppslag kan man köpa eller låna konstböcker och låta barnen välja en bild att arbeta kring som inspirerar eller att gå till konsthallen. Man kan låta barnen måla en stor målning tillsammans eller de kan måla till musikstycken. Man kan säga till barnen att samla sina egna bilder för att se vad de blir inspirerade av.
Svårigheter och utvecklingsmöjligheter i atelieristans arbete Atelieristans svårigheter som hon kan möta i sitt arbete kan bli hennes utvecklingsmöjlighet: att hon är ensam om sin kompetens och utbildning på förskolan, att få gehör för sina tankar och förhållningssätt kring barns olika skapandeprocesser och tankar kring utformningen av den pedagogiska miljön och det pedagogiska materialet. Viktigt att skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt med de övriga pedagogerna.
1)Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri. Published by:Reggio Children.January 2008(3rdprinting) 2) Tarja Häikiö,. Barns estetiska läroprocess: atelierista i förskola och skola.Diss.Göteborgs universitet 2007.Kompendium. 3)att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children.Fjärde tryckningen (2011) Stockholms universitets förlag(tidigare HLS Förlag) 4) Hillevi Lenz Taguchi .Varför pedagogiskdokumentatiom? (2011, tolfte tryckningen) Stockholms universitets förlag(f.d.HLS Förlag. 5 )Stina Braxell.Skapande barn –att arbeta med bild i förskolan.(2010)Lärarförbundets Förlag 6) Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi. Lyssnandets pedagogik – etik och demokrat i pedagogiskt arbete(2005)Författarna och Liber AB. 7)Marie Bendroth Karlsson. Bildskapande i förskola och skola(1998)Studentlitteratur
Det har varit en fantastisk resa genom hela utbildningen, med föreläsningar av kunniga föreläsare inom sitt område och vars föreläsningar sammantaget har bildat en helhet. Seminarier med personer som arbetar praktiskt och som har delgett sina kunskaper. Lektioner och workshops som har varit konkreta och inspirerande. Med studiebesök på Solgläntans förskola som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin. Studiebesök på Frölunda kulturhus där vi såg utställningen om Djurensrätt med dansbands artister samt blev introducerade i Sokratiska samtal. Besök på Göteborgs konsthall med installationer. De individuella egna kreativa, konstnärliga arbetet och självstudier som har skett genom studier av kurslitteraturen och genom skrivandet av en reflekterande processdagbok/blogg. Vi har genom gruppdiskussioner i baslag och gruppstudier diskuterat bland annat om den viktiga och komplexa roll som en atelierista har. Reflekterat våra tankar av en kulturpedagogisk handledare som följer med atelieristan. Jag har umgåtts tillsammans med pedagoger som med sitt engagemang lyft alla gemensamma sammankomsterna med inspiration och glädje.
Det som känns viktigaste för mig att ta med är förhållningssättet, ateliesistans viktiga roll som kreatör av den pedagogiska lär och lekmiljön. Atelieristans roll som inspiratör, en medskapande och medforskande vuxen som hjälper barnen genom att uppmuntra och utmana dem. I boken1): Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri - Reggio Children… s.15...”The teacher´s role is to be a competent listener to the visual language and to the children´s individual and group strategies in order to support the children in a way that is in tune with their autonomous expression”. För att den pedagogiska miljön ska kunna fungera som en tredje pedagog och stimulera barnens utveckling och skapande måste den vara föränderlig och anpassad utifrån barnens förutsättningar. I sin avhandling 2)Barns estetiska läroprocess belyser Tarja Häikiö bland annat Pedagogiska miljöer. Tarja nämde i en av sina föreläsningar Vygotskijs bok: Fantasi och kreativitet, där han jämför lärandet som en tidslinje utifrån tid och rum. Fantasin är motorn i lärandet vilket hjälper oss i den kreativa processen.
Atelieristans främst roll är att vara en resurs för barnen. Detta sammanfattas bäst i boken3): att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children s.88..”Loris Malaguzzi, som utvecklade det pedagogiska och filosofiska tänkandet som genomsyrar Reggios verksamhet, sa en gång att vi behöver en lärare som ibland är regissör, ibland manusförfattare, ibland ridå och fond och ibland sufflör. En lärare som är både mild och sträng, som är ljussättare, som fördelar färger och som t.o.m.är publik – åskådaren som betraktar, klappar händerna ibland, eller förblir tyst, fylld av känslor, som ibland bedömer skeptiskt och vid andra tillfällen applåderar med entusiasm.”
Miljöns påverkan Påverkan sker också genom den osynliga pedagogiska miljön: atmosfären, vilka kompisar som de målar tillsammans med och vad den vuxne säger, vilken barnsyn, vilket förhållningsätt som råder, synen på kunskap och lärande. I boken 4)Varför pedagogisk dokumentation? av Hillevi Lenz Taguchi- s.64 …”Det vidgade medvetande som ett seende med mjuka ögon kan ge tror jag gör oss än mer närvarande och därmed aktiva”. Viktigt att ha tydlighet och struktur i ateljén - att materialet är tillgängligt och finns framme på barnens höjd. Det ger valfrihet och ett tillåtande klimat för barnet att i sin egen takt, avvakta till att våga utforska materialet och få tid till att upptäcka materialet med sina sinnen- lukta-känna- smaka. Det är viktigt att introducera materialet på ett tydligt sätt. I boken5) Skapande barn av Stina Braxell, skriver hon bland annat om bildskapande med barn och hur olika material kan användas. Genom att sätta upp fotografier/inspirationsbilder för barnen som är både realistiska och abstrakta kan inspirera och ge nya idéer till skapande hos barnet.
Visuell kultur och lärande Den visuella kulturen är uppbyggd av bilder, symboler och koder som tolkas individuellt på olika sätt via ögat och våra olika sinnen som ger olika slags tolkningar. Atelieristan bör ha den visuella kompetensen och den analytiska ögat, för att utifrån en bildserie kunna göra ett urval av bilder som berör. Och att kunna återskapa en dokumentation med en ny händelsekedja genom att hitta andra aspekter och ingångar. I boken 6)Lyssnandets pedagogik av Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi – s.84. – ”…att det var just i barnens egna tankar som vi skulle leta och hämta idéer till våra medforskande frågor. Vi insåg att det där med att fråga inte i första hand går ut på att ställa våra egna frågor utan att det först och främst handlar om att lyssna”.
Dokumentationen Genom att använda sig av dokumentationscirkeln som innehåller de olika stegen: observation-planering- praktiskt görande- pedagogisk dokumentation – reflektion. Den kan användas som ett verktyg i arbetet med ett bildpedagogiskt projekt tillsammans med barnen, för att analysera och synliggöra deras eget arbete. I boken7) Bildskapande i förskola och skola av Marie Bendroth Karlsson står det på s.28 ”..Barnet bör stimuleras till ett kritiskt tänkande. Det centrala i fostran, menade Malaguzzi, var rörelsen. Rörelsen som föränderlighet. Barnet ska få lära sig att se inte bara det som är utan det som skulle kunna vara”. Man kan intervjua och dokumentera vad barnen säger. Återkoppla igen efter några dagar och lyfta barnens arbete. Viktigt att uppmärksamma det som sker under processens arbetsgång som kan dokumenteras med bilder/foton. I boken 4)Varför pedagogiskdokumentatiom? Av Hillevi Lenz Taguchi- s.58..”..att ge barnen den tid de behöver för att lösa problem eller att försöka låta bli att gå in och ge lösningar på problem så snart barnen formulerat frågan”.
Hur kan man arbeta med barn och konstbilder? Man kan starta ett konstprojektsarbetet med barn utgående från en upplevelse eller låta barnen spontant ta bilder och bearbeta dessa. För att få uppslag kan man köpa eller låna konstböcker och låta barnen välja en bild att arbeta kring som inspirerar eller att gå till konsthallen. Man kan låta barnen måla en stor målning tillsammans eller de kan måla till musikstycken. Man kan säga till barnen att samla sina egna bilder för att se vad de blir inspirerade av.
Svårigheter och utvecklingsmöjligheter i atelieristans arbete Atelieristans svårigheter som hon kan möta i sitt arbete kan bli hennes utvecklingsmöjlighet: att hon är ensam om sin kompetens och utbildning på förskolan, att få gehör för sina tankar och förhållningssätt kring barns olika skapandeprocesser och tankar kring utformningen av den pedagogiska miljön och det pedagogiska materialet. Viktigt att skapa samsyn och gemensamma förhållningssätt med de övriga pedagogerna.
1)Children, Art, Artists- the expressive languages of children, the artistic language of Alberto Burri. Published by:Reggio Children.January 2008(3rdprinting) 2) Tarja Häikiö,. Barns estetiska läroprocess: atelierista i förskola och skola.Diss.Göteborgs universitet 2007.Kompendium. 3)att göra lärandet synligt – barns lärande - individuellt och i grupp – Project Zero, Reggio Children.Fjärde tryckningen (2011) Stockholms universitets förlag(tidigare HLS Förlag) 4) Hillevi Lenz Taguchi .Varför pedagogiskdokumentatiom? (2011, tolfte tryckningen) Stockholms universitets förlag(f.d.HLS Förlag. 5 )Stina Braxell.Skapande barn –att arbeta med bild i förskolan.(2010)Lärarförbundets Förlag 6) Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi. Lyssnandets pedagogik – etik och demokrat i pedagogiskt arbete(2005)Författarna och Liber AB. 7)Marie Bendroth Karlsson. Bildskapande i förskola och skola(1998)Studentlitteratur
söndag 15 april 2012
Grupparbete i baslag 1, torsdagen den 12 april 2012
Vi hade en dialog kring frågorna: Hur kan man arbeta med konstbilder tillsammans med barn? Hur kan ett konstprojekt för barn se ut?
Här är våra punktvisa förslag till svar på dessa frågor:
- att starta arbetet utgående från en av barnens upplevelse
- att spontant gå ut och ta bilder tillsammans med barnen och bearbeta dessa
- att få uppslag genom att titta i olika bilderböcker eller att gå till konsthallen tillsammans med barnen
- att samla barnens egna bilder för inspiration
- att köpa eller låna konstböcker för att låta barnen välja bild till att inspirera till färg och form
- att ge barnen material som de har provat på tidigare och har erfarenhet av och är bekväma med
- att låta barnen måla en stor målning tillsammans
- att låta barnen måla till musikstycken
- att låta barnen göra kollage av olika tidningsbilder för att vidare fantisera fram en fortsättningen av en berättelse
- att analysera bilder tillsammans med barnen och ställa öppna frågor till barnen om bilden
måndag 9 april 2012
Föreläsning: Samtidskonst 29 mars
Föreläsningen var en allvarlig tankeställare. Fredric lyfte konsten från barnnivå till vuxennivå, där konstnärens egna upplevelser kan bearbetas och helas. Konst som visades påverkade och kändes jobbig och omskakande. Här visades upprörande bilder som jag inte kunde föreställa mig, råa, brutala och osmakliga. Speciellt videon ”Fadern och sonen" var svår.
Samtidskonsten sades vara präglad av det samhälle som vi lever i. I ett samhälle där allting ska ske så fort. Den sades vara ett uttryck för konsumtionssamhället som med reklamens makt uttrycker med snabba sekvenser på bildskärmar och med ljud och röster som upprepar vad/det som vi ska köpa och varför det är så bra.
Vårt samhälle, komplext med många aktörer som påverkar och ger uttryck för det empatilösa, råa, kalla och brutala värderingar, med krig, kriminalitet, våld av olika slag som vi läser om, ser på och som finns i dataspel och våldsfilmer.
Själv föredrar jag att se konst som inte är så rörlig och hemsk. Jag söker lugn och ro när jag betraktar konstverk.
Samtidskonsten sades vara präglad av det samhälle som vi lever i. I ett samhälle där allting ska ske så fort. Den sades vara ett uttryck för konsumtionssamhället som med reklamens makt uttrycker med snabba sekvenser på bildskärmar och med ljud och röster som upprepar vad/det som vi ska köpa och varför det är så bra.
Vårt samhälle, komplext med många aktörer som påverkar och ger uttryck för det empatilösa, råa, kalla och brutala värderingar, med krig, kriminalitet, våld av olika slag som vi läser om, ser på och som finns i dataspel och våldsfilmer.
Själv föredrar jag att se konst som inte är så rörlig och hemsk. Jag söker lugn och ro när jag betraktar konstverk.
söndag 18 mars 2012
Egen skapande bilduppgift 3.
Nyskapande i tredimenionellt material, imitation och återskapande, en tranformation via annat material.
Återvinninga material: framställt naturmaterial; järn – gammalt och rostigt, bränt lera – sotiga tegelstenar och svart marmor.
När jag började förbereda för bilduppgiften, hade jag redan bestämt mig för vilket material som jag skulle använda och att jag ville göra en installation. Jag hade i förväg bestämmt vad installationen skulle heta, men när jag var ”färdig” så bestämde jag att kalla den enbart för ”Installation”. Jag vill att betraktaren själv ska få skapa sin egen tolkning av bilden. För mig har spjället en vacker varm rostbrunfärg som kontrasterar mot de svarta stenarna i bakgrunden. Stenarna är lagda bredvid varandra och på varandra som en mur. Kontrast mellan den släta ytan som graniten ger och den skrovliga tegelytan framhäver färgen på järnet mer.
Jag dokumenterade under processens gång och just den här bilden fastnade jag för; den öppnar upp och ger fler möjligheter för betraktaren att tolka bilden. Jag började se andra saker i bilden än vad tänkte när jag arbetade med motivet.
Återvinninga material: framställt naturmaterial; järn – gammalt och rostigt, bränt lera – sotiga tegelstenar och svart marmor.
När jag började förbereda för bilduppgiften, hade jag redan bestämt mig för vilket material som jag skulle använda och att jag ville göra en installation. Jag hade i förväg bestämmt vad installationen skulle heta, men när jag var ”färdig” så bestämde jag att kalla den enbart för ”Installation”. Jag vill att betraktaren själv ska få skapa sin egen tolkning av bilden. För mig har spjället en vacker varm rostbrunfärg som kontrasterar mot de svarta stenarna i bakgrunden. Stenarna är lagda bredvid varandra och på varandra som en mur. Kontrast mellan den släta ytan som graniten ger och den skrovliga tegelytan framhäver färgen på järnet mer.
Jag dokumenterade under processens gång och just den här bilden fastnade jag för; den öppnar upp och ger fler möjligheter för betraktaren att tolka bilden. Jag började se andra saker i bilden än vad tänkte när jag arbetade med motivet.
Målningen är målad i akrylfärger och gjord någon dag efter installationen. Jag upplevde detta sättet roligt att arbeta utifrån och som gav inspiration till måleriet.
Ut i barngruppen kan jag introdusera barnen att arbeta med installationer och med varierande återvinningsmaterial. Och att barnen därefter utifrån sin egen kreativitet ska kunna välja av de material som finns på förskolan och göra om sin installation i ett annat material.
Föreläsning med Tarja Häikiö 1 mars
Bildarbete i Reggio Emilia. En intressant föreläsning som utgick från Tarjas kompendium.
Tarja nämde Vygotskijs bok: Fantasi och kreativitet, där han jämför lärandet som en tidslinje utifrån tid och rum. Fantasin är motorn i lärandet vilket hjälper oss i den kreativa processen - mediering .
Tarja nämde Vygotskijs bok: Fantasi och kreativitet, där han jämför lärandet som en tidslinje utifrån tid och rum. Fantasin är motorn i lärandet vilket hjälper oss i den kreativa processen - mediering .
Atelieristans främst roll är att vara en resurs för barnen. Kunna se att den pedagogiska miljön är relevant för den specifika barngrupp som finns just då och kunna se om miljön behöver transformeras och modiefieras. Erbjuda barnen olika skapande material med olika uttrycksformer. Sätta upp inspirationsbilder för barnen som är både realistiska och abstrakta som utmanar ögat. Bilder som är mångtydiga och som ger nya idéer till skapande hos barnet. Atelieristan bör ha den visuella kompetensen och den analytiska ögat, för att utifrån en bildserie kunna göra ett urval av bilder som berör. Och att kunna återskapa en dokumentation med en ny händelsekedja genom att hitta andra aspekter och ingångar.
Till nästa föreläsningstillfälle med Tarja, ska vi ta med oss en barnbok skriven av Tove Jansson som heter ”Den farliga resan” och arbeta med bildanalys.
söndag 11 mars 2012
En workshop med ljuset som verktyg. Torsdag 8 mars 2012.
Det blev en trevlig kväll och det var roligt att träffas i helgrupp. Temat för workshopen var att arbeta med ljus och skuggor på ett fritt sätt, som vi gjorde i form av en ”ljusets duell ”. Vår utgångspunkt var en film med breakdansare som tävlade mot varandra. Vi delades in i olika grupper som skulle kämpa mot varandra med ljus och skuggspel. Utan några givna ramar gav detta en härlig känsla som utmanade fantasin och det kreativa skapandet. Det mörka mötesrummet upplevdes mycket större när alla gruppers ljus och skuggspel samverkade.
Jag fick en metamorforisk upplevelse av rummet: som en känsla av en stad på natten, som pulserar av liv och rörelse med en mångfald av olika slags ljus och skuggor.
Jag fick en metamorforisk upplevelse av rummet: som en känsla av en stad på natten, som pulserar av liv och rörelse med en mångfald av olika slags ljus och skuggor.
Det här sättet att arbeta och prova sig fram med ljus och skuggor skulle passa utmärkt att jobba med i en barngrupp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)